Att gå över till virtuellt lärande

Den nuvarande COVID-19-pandemin förändrar förutsättningarna för högre utbildningar och för vidareutbildningar. En av de mest omedelbara effekterna har varit övergången från klassrumsundervisning till distansutbildning. Alla utbildningsinstitutioner har naturligtvis påverkats av detta i mer eller mindre grad. 

Jeremy Payne, International VP Marketing, Enghouse Interactive, resonerar kring vikten av att utbildningsinstitutioner hittar rätt balans i en postpandemisk värld.

En del organisationer använde redan innan krisen virtuellt lärande och distansutbildningar för att stödja utbildningsprogram. Dessa har nu behövt öka sina ansträngningar för att påskynda användandet. Andra institutioner har varit tvungna att börja från början för att snabbt anpassa sig till det nya normala. Det här ska ses i ett bredare sammanhang av frågeställningar och problem som utbildningsorganisationer brottas med.

För det första finns det ekonomiska begränsningar. Många högskolor och universitet förutspår en minskning med 20 procent i studentansökningar och närvaro under hösten. Det gäller särskilt de som förlitar sig på att utländska studenter ska fylla platser. Detta kommer att ha en betydande inverkan på slutresultatet. För det andra finns det överväganden kring kvalitet. Många organisationer har byggt upp ett rykte under många år. Det finns en risk att, när utbildningsparadigmet skiftar mer till virtuellt lärande, kan det ryktet gå förlorat om det inte hanteras korrekt.

Att hålla fortsatt hög kvalitet
Att säkerställa bästa möjliga inlärningsupplevelse för studenter kan vara en annan viktig utmaning. Institutionerna måste upprätthålla samma kvalitetsnivå; engagemang och deltagande av elever när de går över till online-inlärning. Hur kan de hålla kvaliteten hög när de går över till att leverera kurser i ett virtuellt klassrum eller genom inspelningar eller online?

När vi tittar på hur organisationer svarar på krisen kan vi se en rad tillvägagångssätt. Många har utökat hemarbete med visst stöd som ett en-till-ett-samtal med en handledare. Andra har inrättat sociala mediegrupper eller erbjudit webbseminarier för nedladdning, medan andra har tagit språnget och flyttat helt till det virtuella klassrummet och verkligen försökt bygga upp engagemang och deltagande.

En chans att utmärka sig
Vi har sett att högre utbildningar och vidareutbildningar initialt fungerat mycket bra under pandemin. Men hur kommer kunskapsinhämtning ske på längre sikt, efter pandemin? Det kommer att finnas stora möjligheter för många utbildningsinstitutioner att öppna upp sina kurser för en betydligt större geografisk publik som inte fysiskt kan delta. Men här är det viktigt att hitta rätt balans.

Det passar inte alla organisationer att ha Virtuellt lärande och distansutbildningar. Det handlar inte bara om att lägga upp en videokonferensplattform. Det finns många olika överväganden som varje organisation behöver tänka på. När du går över till den virtuella världen måste du veta om du har rätt kompetensuppsättningar, om du behöver genomföra en intern utbildningsprocess eller en rekryteringsprocess. Organisationer måste överväga vad deras kunderbjudande och varumärkesidentitet består av, säkerhetsaspekter och hur de kommer att profilera sig i denna nya världsordning.

Balanserad interaktion
I en Enghouse-undersökning ställde vi frågan: vilka är de virtuella inlärningsmetoder som du tror bidrar mest till att förbättra utbildningen idag? 75 procent hänvisade till videolektioner i realtid med lärare och samma procentandel svarade kombinerad digital- och platsutbildning. Detta pekar på vikten av balanserad interaktion.

Att bara virtualisera innehåll och göra det nedladdningsbart eller be människor att spela upp en färdig video är en sak. Att få saker att hända i realtid, med en riktig lärare närvarande för att anpassa, reagera, justera och svara på frågor i realtid är en helt annan upplevelse. Om vi tittar på kvaliteten på det som tillhandahålls just nu, så råder det ingen tvekan om, att ha riktiga lärare kombinerat med den fysiska och digitala världen, är bäst och vägen att gå framåt.

Allt detta måste naturligtvis integreras inom ramen för praktiska överväganden. Organisationer måste vara medvetna om vad de har när det gäller IT-kapacitet och vad gäller ett P&L-konto och en budget. De måste veta hur de ska balansera om det finns en minskning av potentiella inkomster och intäkter.

De måste hantera förväntningarna på vad de har att erbjuda studenterna samt positionera och prissätta därefter. De måste också ta del av moderatorkontroller för att säkerställa kvalitetsengagemang.

Säkerhet är avgörande
Det måste också finnas ett kritiskt säkerhetstänk. Det är inte ett alternativ, det är ett krav. Enligt en granskning av Cybersecurity Maturity in Schools hade 83 procent av skolorna upplevt minst en cyberincident under det senaste året.

Det här belyser hotets omfattning. Med tanke på den ansträngning och energi, alla protokoll, processer och policys som har införts för att skydda ett fysiskt klassrum, har vissa av dessa åtgärder tvingats att vara med flexibla för att möta den nya virtuella inlärningsmetodiken. Säkerhet är avgörande. När undervisningen alltmer rör sig online måste den vara lika säker som i ett fysiskt klassrum.

Så det är mycket att tänka på. Det är dock uppenbart att COVID-19-krisen har flyttat oss längre fram till virtuellt lärande. Tiderna förändras snabbt. Vi kommer sannolikt att se en ökad efterfrågan de närmaste månaderna och åren på videokonferens- och videosamarbetsverktyg. Det gäller till exempel vår egen Vidyo-teknik som främjar interaktiva och engagerande inlärningsupplevelser levererade i en mycket säker miljö.

Skolor, högskolor och universitet har alla anpassat sig väl till pandemin och det nya normala i lärandet. Utbildningsvärlden kommer med all sannolikhet att se mycket annorlunda ut i framtiden.

Jeremy Payne, VP of Product Marketing, Enghouse Interactive

Vill du veta mer om Vidyo? Här kan du läsa mer och testa på i 14 dagar!